http://www.taggtraden.se/musik/tio-i-topp.mp3

                                                                                                                                                                                                                                                                                                                     http://www.taggtraden.se/musik/stripper.mp3

 

Vinyl Snack

  

Del 3.

 

Jonathan King / Bubblerock Is Here To Stay

 

Denna totalt vansinniga skiva kan jag inte undanhålla er men jag tror inte att ni är så många som hört den någon gång.

Historien om Jonathan King och inspelningen av Bubblerock Is Here To Stay är en mystisk historia och jag har väl hört fyra – fem vitt skilda historier om hur inspelningen gick till.

Den vanligaste storyn gick väl ut på att Jonathan King skulle producera och spela in en skiva någonstans i norra England. Bandet skulle enligt sägen ha varit Slade eller Sweet. Man hyrde en herrgård eller ett slott (på denna punkt skiljer sig historierna) hur som helst så åkte man dit med studiomusiker, en stråkkvartett, kockar och en himla massa mat för att i avskildhet tillbringa en vecka eller två med att lägga grunden till en ny skiva. Väl framme så riggade man allt och så var det bara att invänta bandet.

Inget band kom men man fick ett telefonsamtal från deras manager att sångaren hade slitna stämband och de övriga hade ingen lust att bo ute i ödemarken under en så lång tid som man hade planerat för. Där stod Jonathan King med musiker, mat, m.m. och alla hade redan fått betalt för den första veckan -  så vad skulle de hitta på. Jo, man började på skoj spela in en egen skiva.

Från början var det mest en kul grej men efter hand märkte man att detta skulle kunna bli något riktigt bra. Man tog gamla låtar och gjorde om arrangemangen totalt. Bill Haleys ’Rock Around the Clock’ spelades in i wienervalstakt och ’Mr Tambourine Man’ ackompanjerasav femton tamburiner, man spelade inSupremes ’Reflections’, som om det var ’Whole Lotta Love’ och så kom man till kronan på verket Rolling Stones ’Satisfaction’. Satisfaction är en av rockhistoriens mest kända rocklåtar och är en av de allra bästa, den har ett riff som är så känt så jag tror ingen levande själ som kan lite rockhistoria kan missa detta.

Vad gör han då med detta mästerverk, jo till en början så tar han bort riffet från låten och då skulle man kunna tycka att låtens hela själ skulle saknas, men ok - det gjorde han i alla fall och i stället så gör han om den till en akustisk låt med en enkel gitarr och sen lägger fanskapet på stråkar. Men ni hör väl själva det omöjliga i detta. En akustisk version av ’Satisfaction’ och med stråkar, det går ju bara inte.

Mick Jagger sa efter skivan hade släpps att detta var den bästa versionen efter Stones egen.Bubblerocks ’Satisfaction’ är en så vansinnig version att den hel enkelt är bland de underbaraste som går att hitta.

Sanningshalten om skivans ursprung är som sagt diskutabel och trots källsökning så har jag inte fått fram tillräkneliga fakta om sanningshalten. Jag har mailat skivbolag och sökt Jonathan King men inte fått något svar, men storyn är rätt kul och skivan har en hedersplats i min samling. Jag tror inte heller att den har släpps på CD men jag har konverterat den till MP3 format från min vinyl och är det någon som är intresserad så hör av er så skall jag se till att ni får ta del av detta mästerverk. 

 

 

Born  6 December 1944 (1944-12-06)(age 64)

Other names Kenneth George King

Occupation Record producer, Singer, Songwriter, Author

 

 

  Vinyl Snack

 

                                                                                                 Del 2.

Chicago Transit Authority

Ett av de album som jag har spelat allra mest genom åren och tillhör nog topp tjugo om jag satt ihop en lista.

Året år 1970 och jag gick på verkstadsskolan i Arvika, jag bodde på ett elev hem och åkte bara hem under helgerna. Elevhemmen var i tre byggnader och hade en sammanlänkande korridor mellan husen. Korridor, ja den var nog lite större för här var det allrum bastu mm.

Så hände det en kväll, ett fönster från grann huset öppnades och två snubbar som var fån Kil drog på sin stereo. Jag blev alldeles stel, va fan är detta! Jag lutade mig ut för att höra bättre. Låten började med en bas och sen fyllde trummorna in, en Hendrix liknande gitarr fyllde i med ett riff och nu kände jag igen låten. Det var en Spencer Davis låt som Steve Winwood och James Miller skrivit for deras album I A MAN: och det var just den låten. Hur fan var det möjligt att göra en cover på I'm A Man och få den att låta fan så mycket bättre än originalet?  Jag rusade ner för att kolla in vad det var som de spelade. Albumet som man spelade var alltså Chicagos första, eller som det heter Chicago Transit Authority. Jag blev helt såld, detta var något som jag inte hört tidigare och från den dagen var jag en stort Chicago fan, ja i alla fall deras fem första skivor som balla de ur och spelade tillrättalagd mes rock som inte är värd att nämnas här. Men deras första är så jävla bra. Hur som hels så inhandlade jag detta album på Ströms Radio & Tv så fort jag kom hem till Karlstad.

Lite historia om skivan  

Chicago Transit Authority är namnetdebut albumen medChicago -baseraderock bandet Chicago Transit Authority, som senare kom att kallasChicago.Albumet spelades in 1969. Albumet är ävenkänt som Chicago 1.

Namnet tog man efter Chicagos rese center och efter juridiska tvister fick man ändra namnet och efter den första skivan och i fortsättningen kallas man helt enkelt Chicago. 

Efter bandets 1967 starten var de ursprungligen kallade "The Big Thing", så småningom med arbetsnamnet Chicago Transit Authority.  När producenten James William Guercio tog dem på 1968 så spelade de en fusing brass jazz med en kärna av rock och detta var deras varumärke. Guercio kände instinktivt att deras sound skulle gå hem.  Ett skivkontrakt undertecknades på Columbia Records och skivan släptes i slutet av januari. Under inspelningen blev det många sammanträdesperioder när det visade sig att albumet skulle behöva en dubbel LP för att få platts med allt material. Columbia var mycket skeptisk eftersom bandet hade ingen meritlista, men efter förhandlingar gav Columbia med sig gentemot att gruppen skulle nöja sig med lägre eventuell vinst. I sin ursprungliga sättning var det Robert Lamm på keyboard, gitarr Terry Kathe och bas Peter Cetera alla delade på sång, medan James Pankow,Lee Loughnane och Walter Parazaider hanteras alla mässing och träblås och Danny Seraphine spelade trummor. Lamm, Kath och Pankow var vid denna tidpunkt bandets kompositörer. Kath s siklighet som en gitarrist blev uppmärksammad när Jimi Hendrix uppsökte Kath och var på deras konserter.

1969 i april släpptes Chicago Transit Authority och det visade sig vara en omedelbar hit och nådde # 17 i USA och # 9 i Storbritannien. Kritikernas reaktion var också enormt positiva. Från början var det inte meningen att det skulle släppas några singlar men detta omprövade av Columbia Records och under 1970 och 71 släppte man ” Does Anybody Really Know What Time It Is? och Beginnings. Singeln I'm A Man släppes också med här är jag osäker på om den bara släptes i Europa. En avkortad singel släpps hur som helst medan singeln med full versionen som var uppdelad på två sidor drogs in av någon anledning.  Albumet stannade på hittlistorna 171 veckor och sålde guld (och senare platina och dubbel platina).

Sida ett

"Introduction" – 6:35 (Terry Kath)

"Does Anybody Really Know What Time It Is?" – 4:35 (Robert Lamm)

"Beginnings" – 7:54 (Robert Lamm)

Sida två

"Questions 67 and 68" – 5:03 (Robert Lamm)

"Listen" – 3:22 (Robert Lamm)

"Poem 58" – 8:35 (Robert Lamm)

Sida tre

"Free Form Guitar" – 6:47 (Terry Kath)

"South California Purples" – 6:11 (Robert Lamm)

"I'm A Man" – 7:43 (Steve Winwood/James Miller)

Sida fyra

"Prologue (August 29, 1968)" – 0:58 (James William Guercio)

"Someday (August 29, 1968)" – 4:11 (James Pankow/Robert Lamm)

"Liberation" – 14:38 (James Pankow)

 

The Band

Peter Cetera - bass, vocals

Terry Kath - guitar, vocalsTerry Kath Died January 23, 1978 (aged 31)

Robert Lamm - keyboards, vocals

Lee Loughnane - trumpet

James Pankow - trombone

Walter Parazaider - saxophone, woodwinds

Danny Seraphine - drums

 

 

 

                                                                            Vinyl Snack

                                                                                Del 1.

 

Låt oss börja med en av de första super grupperna (ett begrep som var vanligt på 60 och 70 talet, medlemmar från redan kända grupper gick ihop i ett eget band)

Det här blev aldrig något band mer än på denna skiva men den är ändå värdig sitt namn

Super Session.

 

Albumet Super Session växte fram ur en enda nio timmars jam med gitarristen Mike Bloomfield och multi - instrumentalist Al Kooper och Stephen Stills. Kooper bokas två dagar i studion Temne med Bloomfield i maj 1968 i Los Angeles. De rekryteras keyboardist Barry Goldberg och basisten Harvey Brooks och välkända session trummis "Fast" Eddie Höh. Den första dagen den kvintett spelade in första sidan av albumet, Bloomfield, som var en heroin missbrukare, försvann plötsligt efter vad som förskönande omskrivning kallas "kronisk sömnlöshet. I all hast fick Kooper tag på Stephen Stills för att ta Bloomfields platts och detta blev då sida två på detta legendariska album. Kooper och Stills spelade in spår sex till nio, inklusive en långa tät version av Donovan är "Season i Witch." Vissa överdubbade horn läggas senare till när albumet mixas. Albumet, som kostar bara $ 13,000 att göra. Kooper förlät Bloomfield, och de flera konserter framträdanden efter albumet släpptes. En av dessa konserter blev live - albumet Live Adventures.

Sida Ett

 

"Albert's Shuffle" (Bloomfield, Kooper) – 6:54

"Stop" (Ragovoy, Shuman) – 4:23

"Man's Temptation" (Mayfield) – 3:24

"His Holy Modal Majesty" (Bloomfield, Kooper) – 9:16

"Really" (Bloomfield, Kooper) – 5:30

 

Sida Två

 

"It Takes a Lot to Laugh, It Takes a Train to Cry" (Dylan) – 3:30

"Season of the Witch" (Donovan) – 11:07

"You Don't Love Me" (Cobbs) – 4:11

"Harvey's Tune" (Brooks) – 2:07

 

Mike Bloomfield

 

Birth name Michael Bernard Bloomfield
Born July 28, 1943(1943-07-28)
Chicago, Illinois, US
Died February 15, 1981 (aged 37)
San Francisco, California, US
Genre(s) Rock, blues, blues-rock
Occupation(s) Musician
Instrument(s) Guitar, piano
Years active 1964 - 1981
Associated acts The Paul Butterfield Blues Band, Bob Dylan, Electric Flag, Al Kooper
 

 

Al Kooper

Born February 5, 1944 (1944-02-05)(age 65)
Brooklyn, New York, United States
Occupation(s) Musician, record producer, songwriter
Instrument(s) Guitar, organ, vocals
Associated acts

Mike Bloomfield, Blood, Sweat & Tears, Bob Dylan

 

 

Stephen Stills

 

Birth name Stephen Arthur Stills
Born January 3, 1945 (1945-01-03)(age 64)
Dallas, Texas, U.S.
Genre(s) Rock, Folk-rock, Blues-rock
Occupation(s) Musician, Songwriter, Producer, Political activist
Instrument(s) Vocals, Guitar, Bass, Piano, Organ, Percussion
Years active 1962 - present
Label(s) Columbia, Atlantic, Reprise, Vision, Raven, Titan/Pyramid
Associated acts Buffalo Springfield, Crosby, Stills, Nash & Young, The Stills-Young Band, Au Go Go Singers, The Continentals, Manassas

 

 

larswolgast.se © 2003 • Privacy Policy • Terms Of Use

Tio i Topp.

Gå till Min Blogg och välj musik.

Öppna PDF dokumentet.

Kolla in Sandgrens eminenta Tio i Topp sammanställning.